onsdag
aldrig varit med om det tidigare, satt på matte lektionen och började bara må tvärilla, började se suddigt och mitt huvud höll på att sprängas. Ett stort plus till Britt-Marie som kom och hämtade mig så jag fick fara till henne medan jag väntade på mami. Ta ipren och vila var det jag var tvungen att göra men kring 7 kände jag mig lite piggare och for på en löptur med hannes! Tur att han kunde följa mig så ja slapp springa själv i mörkret för mörker är verkligen inget för mig. Känner mig fortfarande lite seg i huvudet men ska sova bort det nu förhoppninsvis. puss
Kommentarer
Trackback
