Det blir aldrig detsamma igen.
Ibland hejdar sig tiden ett slag och någonting alldeles oväntat sker, världen ändrar sig varje dag men ibland blir den aldrig densamma mer. Du lämnade många ljusa minnen efter dig, minnen som inte kan gömmas och inte heller glömmas.
Många får ha sin mormor med sig under sin uppväxt tyvärr lämnade du mig snabbt. Men den kärlek och den tid du hann lägga ner på mig är jag väldigt tacksam för. Du var verkligen mitt allt och jag skulle göra vad som helst för att få tillbaka dig men du har vandrat vidare och en dag, på andra sidan ska jag möta dig, du ska räcka mig din hand och vi ska aldrig, aldrig, aldrig skiljas mer.
I förrgår var det din födelsedag. Du skulle ha blivit 64 år. Saknaden är enorm.
åh jag saknar henne också jätte mycke!!!
jo, visst saknas hon,alla underbara kramar ,skratt,ärlighet,rak och tydlig.All omsorg,viljan att ge mer än att få,hon levde inte för sig själv ,hon levde sitt liv till hjälp för andra.Älskade mormor,älskade lilla mamma.Alla som fått del av hennes hjärtas godhet har blivit förändrade,hon brydde sig om och kunde lyssna och gav tid, tid och samtal var mer värt än allt guld,alla möten med människor var intressanta.Min uppväxt präglades av hennes stora omsorg om alla ,även dom som betedde sig illa fanns det en öppen dörr för ,möjligheten att få säga förlåt.Hennes begravning blev en fin slutplädering ,en sista hälsning från henne,med sånger som betytt så mycke för henne när hon levde,alla människor som hon älskade,men blivit tvungen att lämna ,fick en stilla stund .Jag vet vad hon ville ,jag vet hennes hjärtats sista önskning, jag vet att hon är nära ,i våra hjärtan i våra tankar.Vi skojade mycke om vad som skulle hända, när hon var trött brukade hon säga ,nu tror jag att jag tar plats på molnet och äter ost,då brukade jag säga ,snälla mamma inte än ,inte än ,det har varit gudomlig nåd att varit så älskad av någon,som själv bara var 17 år när hon blev mamma kramar mammisen catarina
jo, visst saknas hon,alla underbara kramar ,skratt,ärlighet,rak och tydlig.All omsorg,viljan att ge mer än att få,hon levde inte för sig själv ,hon levde sitt liv till hjälp för andra.Älskade mormor,älskade lilla mamma.Alla som fått del av hennes hjärtas godhet har blivit förändrade,hon brydde sig om och kunde lyssna och gav tid, tid och samtal var mer värt än allt guld,alla möten med människor var intressanta.Min uppväxt präglades av hennes stora omsorg om alla ,även dom som betedde sig illa fanns det en öppen dörr för ,möjligheten att få säga förlåt.Hennes begravning blev en fin slutplädering ,en sista hälsning från henne,med sånger som betytt så mycke för henne när hon levde,alla människor som hon älskade,men blivit tvungen att lämna ,fick en stilla stund .Jag vet vad hon ville ,jag vet hennes hjärtats sista önskning, jag vet att hon är nära ,i våra hjärtan i våra tankar.Vi skojade mycke om vad som skulle hända, när hon var trött brukade hon säga ,nu tror jag att jag tar plats på molnet och äter ost,då brukade jag säga ,snälla mamma inte än ,inte än ,det har varit gudomlig nåd att varit så älskad av någon,som själv bara var 17 år när hon blev mamma kramar mammisen catarina
